Metilmalonsyrauri typ cblA

Gruppen av isolerade metylmalonsyrademier är en grupp metaboliska sjukdomar som kännetecknas av förhöjda nivåer av metylmalonsyra i blod, urin och andra vätskor. Dessa patologier nedärvs autosomalt recessivt och påverkar direkt enzymet metylmalonyl-CoA-mutas (mut) eller indirekt genom proteiner som interagerar med detta enzym, t.ex. kofaktorerna cblA och cblB.

Den gen som är ansvarig för cblA-metylmalonisk acidemi är MMAA och är involverad i den mitokondriella transporten av kobalamin.

Individer som drabbas av denna sjukdom uppvisar vanligtvis milda till svåra symtom från spädbarnsåldern och kan drabbas av acidos-kriser. Symtomen är i allmänhet lindrigare än hos patienter med andra typer av metylmalonsyrademier på grund av brist på metylmalonyl-CoA-mutas (mut).

Tidig diagnos och behandling kan bidra till att förbättra symtomen och förhindra att metaboliska kriser utvecklas. I fall som upptäcks senare kan försenad tillväxt och psykomotorisk utveckling förekomma. En komplikation, som förekommer i mindre än hälften av fallen, är kronisk njursjukdom.

Diagnosen metylmalonsyrauri baseras på biokemiska tester. Ökad produktion av metylmalonsyra och dess metaboliter detekteras genom kromatografi i urin- och blodprover. I många länder ingår denna patologi i screening av nyfödda. Dessutom kombineras den ofta med mutationsanalys och enzymaktivitetsanalys för att profilera vilken typ av acidemi det rör sig om. Att definiera typen av aciduri är viktigt eftersom mut-, cblA- och cblB-formerna har en bättre prognos och utveckling.

Den grundläggande kroniska behandlingen hos patienter med MMA är en diet som är fri från vissa aminosyror som är "skadliga" för dessa patienter (valin, isoleucin, metionin och treonin). Patienter med cblA behandlas ofta med högdos hydroxokobalamin för att minska nivåerna av metylmalonsyra i kroppsvätskorna, men endast hos dem som svarar på en sådan behandling. Dessutom rekommenderas tillskott av L-karnitin, under kontroll av serumnivåerna.