Aktinisk keratos

Aktiniska keratoser är förstadier till cancer i huden som kan uppträda från 40-årsåldern och uppåt. De har ett fjälligt utseende och orsakas av frekvent eller intensiv exponering för ultravioletta (UV) strålar från solen eller från artificiella källor som solarier.

• Långvarig exponering för UV-strålar (både på fritiden och i arbetet).
• En historia av intensiv solexponering eller solbränna ökar risken.
• En fototyp med blek hud och en tendens att få fräknar eller brännskador vid solexponering ökar risken.
• Förekomsten av aktinisk keratos är högre hos män än hos kvinnor.
• Personer med nedsatt immunförsvar, t.ex. de som har genomgått organtransplantationer, är mer mottagliga.
• Förekomsten av andra sjukdomar som diabetes, reumatoid artrit och psoriasis kan påverka utvecklingen av aktinisk keratos.

Aktinisk keratos är vanligast i kroniskt solexponerade hudområden. Förändringarna yttrar sig som tunna eller upphöjda papler med rödbrun eller gulsvart färg eller som plack med utseende som torra, vidhäftande fjäll. Lesionerna kan vara symtomfria eller orsaka klåda, sveda eller ömhet. Ibland kan de blöda eller bilda skorpor.

Aktinisk keratos kan utvecklas till skivepitelcancer i cirka 10% av fallen, så dessa patienter bör följas upp regelbundet.

Solskydd hjälper till att förebygga aktinisk keratos. Följande åtgärder rekommenderas för att skydda huden mot solen:

• Använd solskyddsmedel med brett spektrum och en solskyddsfaktor (SPF) på minst 30. Smörj in dig före solexponering och regelbundet, ungefär varannan timme, under tiden du exponeras för solen. Använd solskyddsmedel även molniga dagar.
• Använd skyddskläder och en bredbrättad hatt, som ger ett bättre skydd än hattar och visir.
• Minska den tid du exponeras för solen och undvik exponering mellan kl. 10.00 och 14.00.
• Undvik solarier och andra källor till artificiellt UV-ljus.
• Informera din läkare om du märker nya utväxter eller förändringar i befintliga födelsemärken, fräknar, bulor och födelsemärken.