Klinisk depression är en försvagande psykiatrisk störning som kännetecknas av låg sinnesstämning, associerad med förändringar i beteende, aktivitetsnivå och tänkande. Det kan bli kroniskt eller återkommande och betydligt försämra förmågan att hantera vardagen. Det drabbar mer än 350 miljoner människor världen över och är den främsta orsaken till funktionshinder globalt.
Depression
De exakta orsakerna till depression är okända, även om, precis som vid andra psykiska störningar, olika faktorer kan uppstå som fysiska förändringar i hjärnan, förändringar i nivåerna av neurotransmittorer och/eller förändringar i hormonbalansen (till exempel under graviditet och postpartum).
Förutom ovanstående finns det ett antal riskfaktorer som kan utlösa depression. Bland dessa:
- Ålder: det är vanligare hos vuxna, även om det kan förekomma när som helst i livet.
- Kvinnor drabbas i högre grad.
- Att ha låg självkänsla eller vara överdrivet beroende kan öka mottagligheten för depression.
- Traumatiska eller stressiga situationer, såsom förlusten av en älskad person eller ekonomiska problem.
- Familjehistoria av andra psykiska sjukdomar som bipolär sjukdom, alkoholism eller självmord.
- Historik av andra störningar såsom ångest eller ätstörningar.
- Missbruk av alkohol och droger.
- Förekomst av andra sjukdomar som cancer eller de som är förknippade med kronisk smärta.
- Vissa mediciner.
Symtom
Depression kan inträffa en gång i livet eller återkomma. Under denna period kan symtomen inkludera:
- Känslor av sorg eller nedstämdhet, vilja att gråta eller hopplöshet.
- Humörsvängningar och irritabilitet.
- Förlust av intresse för de flesta vanliga aktiviteter.
- Sömnproblem.
- Trötthet och brist på energi.
- Brist på aptit och viktminskning.
- Långsamhet i att tala, resonera eller röra sig.
- Känslor av skuld.
- Svårigheter att koncentrera sig.
- Negativa tankar som kan inkludera självmordstankar.
Förebyggande
Det finns förebyggande program som har visat sig minska risken för depression. Bland samhällsstrategierna utmärker sig skolprogram för att främja positiva copingmodeller bland barn, interventioner riktade till föräldrar till barn med beteendeproblem eller träningsprogram för äldre vuxna.
Dessutom finns det andra strategier som kan vara användbara:
- Undvika stress.
- Förlita sig på familj och vänner för att övervinna krisstunder.
- Söka behandling vid de första tecknen på ett problem (särskilt psykiska problem).
- Genomgå långvariga stödbehandlingar för att förhindra återfall av symtom vid återkommande depression.
Antal observerade varianter
Antal risklokalisationer
96 loci
Analyserade gener
Bibliografi
Howard DM, Adams MJ, Clarke TK, et al. Genome-wide meta-analysis of depression identifies 102 independent variants and highlights the importance of the prefrontal brain regions. Nature Neuroscience. 2019 Mar;22(3):343-352.