Det består av en onormal hjärtrytm som kännetecknas av okoordinerade episoder av förmaks elektriska aktivitet (flimmer), vilket orsakar en snabb och oregelbunden hjärtslag. Det är den vanligaste typen av hjärtarytmi med en prevalens på 0,5% i befolkningen. Om det inte behandlas kan det orsaka yrsel, bröstsmärtor eller svimning, samt öka risken för stroke och plötslig död.
Förmaksflimmer
Det finns ingen specifik orsak beskriven för förmaksflimmer. I de flesta fall är det associerat med strukturella hjärtabnormiteter såsom medfödda hjärtfel, klaffsjukdomar, kranskärlssjukdomar eller kardiomyopatier, samt kirurgisk eller hjärtattackhistorik. Ibland är det dock inte associerat med någon underliggande hjärtpatologi. I detta avseende kan följande faktorer, förutom möjlig genetisk bidrag, vara relaterade till en ökad risk för att utveckla förmaksflimmer:
- Avancerad ålder. Ju äldre personen är, desto större är risken.
- Högt blodtryck, särskilt om det inte är kontrollerat.
- Fetma.
- Hypertyreos och andra kroniska tillstånd såsom diabetes, metabolt syndrom, kronisk njursjukdom, lungsjukdom eller sömnapné.
- Psykologisk eller fysisk stress orsakad av operation, lunginflammation, virusinfektioner eller andra sjukdomar.
- Överdriven alkoholkonsumtion, särskilt vid berusningsdrickande, och användning av stimulerande medel, inklusive vissa läkemedel, amfetamin, koffein eller tobak.
- Befolkning med europeisk härkomst har en ökad risk för förmaksflimmer.
Symtom
Symptomen som är associerade med förmaksflimmer är mycket varierande. Vissa patienter upplever inga symtom medan andra kan uppleva några av följande:
- Känsla av snabba hjärtslag, fladdring eller starka hjärtklappningar.
- Smärta, tryck eller obehag i bröstet.
- Yrsel, svimfärdighet.
- Trötthet, överdriven trötthet eller svaghet.
- Andfåddhet, minskad förmåga att motionera.
Förebyggande
Att följa en hjärthälsosam livsstil kan hjälpa till att förebygga eller behandla tillstånd som högt blodtryck och hjärtsjukdomar. Dessa förändringar inkluderar i allmänhet:
- Följa en hjärthälsosam kost rik på frukt, grönsaker och fullkorn. Begränsa intaget av salt och fetter.
- Träna regelbundet varje dag och öka den fysiska aktiviteten.
- Sluta röka, begränsa alkoholkonsumtionen och begränsa koffeinintaget från produkter som te, kaffe, energidrycker eller läsk.
- Hålla blodtrycket, kolesterolnivåerna och blodsockernivåerna under kontroll.
- Nå eller bibehålla en hälsosam vikt. Övervikt ökar risken för hjärtsjukdomar.
Antal observerade varianter
Antal risklokalisationer
134 loci
Analyserade gener
Bibliografi
Lippi G et al. Global epidemiology of atrial fibrillation: An increasing epidemic and public health challenge. Int J Stroke. 2021 Feb;16(2):217-221.
National Health Services [April 2022]
Center for Disease Control and Prevention [April 2022]
Nielsen JB et al. Biobank-driven genomic discovery yields new insight into atrial fibrillation biology. Nature Genetics. 2018 Sep;50(9):1234-1239.