Restless legs-syndrom

Det är en sömnstörning som förekommer hos 5-10% av befolkningen och kännetecknas av en känsla av obehag i benen och ett okontrollerbart och brådskande behov av att röra på dem. Det uppträder ofta i slutet av dagen, med större intensitet i viloläge eller under långa perioder av immobilitet, och hindrar ofta sömn och vila och leder till försämrad funktion dagtid.

Den bakomliggande orsaken är för närvarande okänd. En genetisk komponent har beskrivits som mer relevant, särskilt i fall med tidig symtomdebut. Forskning tyder också på en störning i dopaminets funktion, en neurotransmittor som är involverad i regleringen av rörelse, eller dess obalans mot serotonin. Dessutom verkar det i vissa fall också vara förknippat med andra samtidiga sjukdomar:

• Järnbrist, troligen relaterad till förändringen av dopaminets rörelsekontroll, som kräver järn för att fungera korrekt.
• Njursvikt i slutstadiet och hemodialys, som kan vara förknippat med järnbrist eller anemi, samt andra biokemiska avvikelser som kan utlösa eller förvärra restless legs syndrom.
• Dålig blodcirkulation i benen eller muskelsjukdomar.
• Vitamin- eller mineralbrist.
• Användning av alkohol, nikotin och koffein.
• Graviditet, särskilt under den sista trimestern, även om besvären i de flesta fall försvinner inom några veckor efter förlossningen.
• Neuropati (nervskador) i fötter eller händer.
• Sömnbrist och andra störningar som t.ex. apné kan förvärra eller utlösa symtomen.
• Vissa läkemedel som kan förvärra symtomen, t.ex. sådana som används för att förebygga illamående, antipsykotika, antidepressiva medel som ökar serotoninhalten eller förkylnings- eller allergimediciner som innehåller antihistaminer.

Den kan utlösas i alla åldrar, men är vanligast under det fjärde decenniet av livet. Det huvudsakliga symptomet är ett behov av att röra på benen. Det förekommer vanligtvis på båda sidor av kroppen och mindre ofta förekommer dessa förnimmelser i armarna och sällan i bröstet eller huvudet. Förnimmelserna i armar och ben lindras av rörelse, t.ex. stretching, skakningar av benen eller promenader. Symtomen varierar ofta i intensitet, även från dag till dag, och från person till person. De kan till och med försvinna under perioder för att återkomma senare, även om symtomen i allmänhet tenderar att bli allvarligare med tiden.

Det kan åtföljas av nattliga benspasmer på natten. Detta kan vara förknippat med periodiska benrörelser under sömnen som ofta uppträder samtidigt.

De förnimmelser som uppstår är svåra att definiera och beskrivs vanligen som stickningar, pirrningar, dragningar, bultningar, värk, klåda eller elektrisk laddning.

Det finns inga specifika åtgärder för att förebygga restless legs-syndrom, men livsstilsförändringar kan bidra till att lindra symtomen på restless legs-syndrom:

• Upprätta en god sömnhygien genom att upprätta ett regelbundet dagligt schema på minst 7 timmar i en sval, tyst och bekväm miljö. Undvik stora måltider före sänggåendet och vänta minst 2 timmar efter middagen.
• Regelbunden, måttlig fysisk träning kan lindra symtomen. Intensiv motion eller motion nära inpå sömntimmarna kan dock förvärra symtomen.
• Undvik eller minska det dagliga intaget av koffein, både i form av kaffe eller te och andra livsmedel som choklad eller cola.
• Sluta röka och minska alkoholkonsumtionen.
• Slappna av musklerna med varma vattenbad och massage.
• Användning av kyla eller värme, eller växling mellan dem i form av kompresser, kan minska förnimmelserna i extremiteterna.
• Minska stressen så mycket som möjligt. Prova meditation, yoga, mjuk musik eller andra alternativ.
• Ta itu med möjliga orsaker som kan bidra till restless legs syndrom, såsom järnbrist, användning av relaterade läkemedel, avvikelser i njurfunktionen etc.