Paroxetin (Dosering)

Paroxetin är ett antidepressivt läkemedel i gruppen selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) med en liknande profil som fluoxetin. Det hämmar specifikt återupptaget av 5-hydroxitryptamin i hjärnans nervceller.

KONTRAINDIKATIONER

Överkänslighet mot paroxetin

I kombination med MAO-hämmare (monoaminooxidashämmare), starta behandlingen 2 veckor efter utsättning av irreversibel MAO-hämmare eller 24 timmar efter utsättning av reversibel MAO-hämmare och låt minst en vecka gå mellan utsättning av paroxetin och insättning av MAO-hämmare; kombination med tioridazin eller pimozid.

FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRDER

Försiktighet ska iakttas hos patienter med tidigare mani, gravt nedsatt njurfunktion, nedsatt leverfunktion, diabetes (vid samtidig behandling med paroxetin och pravastatin kan dosjustering av orala hypoglykemiska medel och/eller insulin krävas), epilepsi, kramper, glaukom eller tidigare kramper, hjärtsjukdom, tillstånd som leder till hyponatremi, tidigare blödningsrubbningar eller tillstånd som predisponerar för blödningar.

Försiktighetsåtgärder vid förskrivning till äldre.

Försiktighet vid samtidig användning med orala antikoagulantia, läkemedel som påverkar trombocytfunktionen och ökar risken för blödning. I kombination med serotonergika och/eller neuroleptika finns risk för NMS (malignt neuroleptikasyndrom).

Paroxetin ska inte användas till barn och ungdomar; om det är nödvändigt att förskriva paroxetin ska extrem vaksamhet iakttas eftersom det ökar risken för självmordsbeteende och fientlighet. Det finns inga kliniska studier på barn under 7 år.

Extrem försiktighet bör iakttas vid förskrivna doser eftersom psykomotorisk agitation/akatasi kan uppträda under de första veckorna, utvärdera dess användning.

Det finns en risk för självmord, övervaka patienten noggrant tills förbättring upptäcks. Vidta ännu större försiktighet hos patienter med tidigare självmordsbeteende eller självmordstankar, eller hos patienter som uppvisar en betydande grad av självmordstankar innan behandlingen påbörjas. Abrupt utsättande av behandlingen kan leda till utsättningssymtom och bör ske gradvis under flera veckor eller månader.

BIVERKNINGAR

Ökade kolesterolnivåer, minskad aptit, dåsighet, sömnlöshet, agitation, aggression, onormala drömmar, minskad koncentration, yrsel, skakningar, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, dimsyn, gäspningar; illamående, förstoppning, diarré, kräkningar, muntorrhet; svettningar, sexuell dysfunktion; asteni, viktökning.

I kliniska korttidsstudier på barn och ungdomar observerades ökat självmordsbeteende, självskadebeteende och ökad fientlighet.

LÄKEMEDELSINTERAKTIONER

Paroxetin förstärker sin toxicitet (serotonergt syndrom) om det administreras tillsammans med: MAOI-antidepressiva, L-tryptofan, triptaner, tramadol, linezolid, metyltioninklorid, SSRI-antidepressiva, litium, petidin, Hypericum perforatum.

Plasmanivåerna av paroxetin minskas av fosamprenavir/ritonavir.

Paroxetin ökar plasmanivåerna av: procyklidin, klomipramin, nortriptylin, desipramin, perfenazin, tioridazin, risperidon, atomoxetin, propafenon, flekainid, metoprolol.

Paroxetin kan öka risken för blödning om det ges tillsammans med: orala antikoagulantia, NSAID/ASA och andra trombocytaggregationshämmande medel.

Paroxetin minskar effekten av tamoxifen. Paroxetin bör om möjligt undvikas under bröstcancerförebyggande behandling med tamoxifen.

Försiktighet vid användning av paroxetin tillsammans med: fentanyl vid allmän anestesi eller kronisk smärtbehandling.

Samtidig administrering av paroxetin och pravastatin kan orsaka en ökning av blodglukosnivåerna.

Undvik alkoholkonsumtion under behandling med paroxetin.

HANDELSNAMN

• Arapaxel
• Casbol ®
• Daparox ®
• Frosinor
• Motivan
• Seroxat
• Xetin ®