Venlafaxin (Dosering)
Venlafaxin förstärker den monoaminerga aktiviteten i det centrala nervsystemet (CNS). Venlafaxin och dess huvudmetabolit, O-desmetylvenlafaxin, har i prekliniska studier visat sig vara potenta serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI). Det hämmar också svagt återupptaget av dopamin.
KONTRAINDIKATIONER
Överkänslighet mot venlafaxin.
Samtidig förskrivning med MAOI-antidepressiva är kontraindicerad. Påbörja inte behandling med venlafaxin förrän 14 dagar efter avslutad behandling med MAOI och avbryt behandling med venlafaxin i minst 7 dagar innan behandling med MAOI påbörjas.
PRECAUTIONS
Försiktighet bör iakttas vid förskrivning av venlafaxin till patienter som nyligen haft hjärtinfarkt eller instabil hjärtsjukdom, tidigare haft kramper, patienter vars tillstånd kan försämras av ökad hjärtfrekvens, patienter med förhöjt IOP (intraokulärt tryck) eller med risk för akut glaukom med sluten vinkel. Försiktighet hos patienter med tidigare eller familjär förekomst av bipolär sjukdom eller tidigare aggressivitet.
Hos patienter med blödningsrubbningar eller benägenhet för blödningsrubbningar, extrem försiktighet när venlafaxin förskrivs samtidigt med antikoagulantia, läkemedel som påverkar trombocytfunktionen eller ökar risken för blödning. Försiktighet till personer med njurinsufficiens, leverinsufficiens, äldre, under 18 år och diabetiker.
Regelbunden blodtryckskontroll rekommenderas vid behandling med venlafaxin. Hyponatremi och/eller syndrom med olämplig utsöndring av ADH (antidiuretiskt hormon) kan förekomma, vanligtvis hos patienter med volymdepletion eller dehydrering.
Noggrann övervakning krävs hos patienter med tidigare suicidalt beteende och hos dem med en betydande grad av suicidtankar innan behandlingen inleds, eftersom risken för suicidtankar eller suicidförsök under behandlingen ökar. Minska dosen gradvis under en period av veckor eller månader för att undvika utsättningsreaktioner.
Bedöm nyttan om akatisi/psykomotorisk agitation uppträder. Rekommenderat att övervaka kolesterolnivåerna. Risk för serotoninsyndrom, särskilt vid samtidig användning av andra serotonerga medel eller medel som påverkar serotoninmetabolismen. Om samtidig behandling är kliniskt motiverad, noggrann övervakning av patienten, särskilt vid initiering och vid dosökning. Samtidig användning med serotonerga prekursorer (tryptofantillskott), antipsykotika eller andra dopaminerga antagonister rekommenderas inte.
Överväg risk/nytta hos patienter med hög risk för allvarlig hjärtarytmi eller förlängning av QTc-intervallet. Undvik samtidig administrering med läkemedel som förlänger QTc-intervallet.
BIVERKNINGAR
Asteni, frossa, trötthet, hypertoni, vasodilatation, palpitationer, minskad aptit, förstoppning, illamående, kräkningar, xerostomi, dyspepsi, hyperkolesterolemi, viktminskning, onormala drömmar, minskad libido, yrsel, muntorrhet, huvudvärk, hypertoni, insomni, nervositet, parestesi, sedering, somnolens, tremor, förvirring, depersonalisation, gäspning, svettning, ackommodationsstörningar, mydriasis, synstörningar, tinnitus, onormal ejakulation/orgasm hos män, anorgasmia, erektil dysfunktion, försämrad urinering, menstruationsstörningar, dysuri och pollakisuri.
LÄKEMEDELSINTERAKTIONER
Potentiering av toxicitet med risk för serotoninsyndrom om venlafaxin administreras tillsammans med triptaner, SSRI-antidepressiva, SNRI-antidepressiva, litium, sibutramin, fentanyl och dess analoger, dextrometorfan, tapentadol, petidin, metadon, pentazocin, johannesört och läkemedel som påverkar serotoninmetabolismen eller prekursorer.
Venlafaxin förstärker effekten av warfarin.
Venlafaxins effekt förstärks av cimetidin.
Venlafaxin förstärker verkan och toxiciteten av haloperidol.
Försiktighet vid samtidig administrering med imipramin och metoprolol.
Det finns en ökad risk för QTc-förlängning och/eller ventrikulära arytmier om venlafaxin administreras tillsammans med läkemedel som förlänger QTc-intervallet (antiarytmika klass Ia och III: kinidin, amiodaron, sotalol, dofetilid; vissa antipsykotika såsom tioridazin; vissa makrolidantibiotika; vissa antihistaminer; vissa kinolonantibiotika såsom moxifloxacin).
Undvik alkoholkonsumtion.
HANDELSNAMN
- Arafaxin Retard
- Conervin Retard ®
- Dislaven Retard
- Dobupal
- Flaxen
- Levest ®
- Vandral ®
- Venlabrain Retard ®
- Venlamylan ®
- Venlapin
- Zarelis ®
Analyserade gener
Bibliografi
Venlafaxin är ett antidepressivt medel som används för behandling av egentlig depression (MDD), ångest och paniksyndrom. Venlafaxin tillhör klassen SNRI-läkemedel (serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare), vilket ökar dess koncentration i det synaptiska utrymmet och därmed förbättrar neurotransmissionen. Venlafaxin hämmar emellertid också svagt återupptaget av dopamin, varför det också kallas en serotonin-noradrenalin-dopaminåterupptagshämmare (SNRI).
Cytokrom CYP2D6 omvandlar venlafaxin i levern till den aktiva metaboliten O-desmetylvenlafaxin (ODV), som också har antidepressiv aktivitet. Personer med två inaktiva kopior av CYP2D6-genen (poor metabolisers, PM) kan ha en försämrad förmåga att metabolisera venlafaxin, vilket resulterar i en lägre koncentration av ODV i blodomloppet. Omvänt kan individer med mer än två kopior av funktionella CYP2D6-alleler (ultrarapida metaboliserare, UM) ha en ökad förmåga att metabolisera venlafaxin, vilket resulterar i en ökad ODV-metabolit i blodomloppet.
CYP2D6-alleler eller genvarianter med minskad eller icke-funktionell aktivitet är CYP2D6*3, *4, *6, *7, *8, *11 och *12; delvis funktionella alleler är CYP2D6*9, *10, *29 och *41. Allelen som kallas CYP2D6*5 är en inaktiv allel som består av en fullständig gendeletion, så sekvensering eller PCR-teknik krävs för analys av denna isoform. Detsamma gäller för varianter som är duplikationer av CYP2D6-genen, t.ex. varianterna hos ultra-rapid metabolisers.
Få studier har undersökt effekten av CYP2D6-varianter på venlafaxinsvar eller risken för biverkningar under behandlingen. Dessa studier tenderar att ha små urvalsstorlekar eller är fallstudier, så bevisen för förhållandet mellan plasmanivå av läkemedlet och effekt eller tolerabilitet är i allmänhet låga.
