Blodgrupp ABO/Rh

Varje individs blodgrupp bestäms av de ytproteiner som finns på de röda blodkropparnas membran. Av de många system som beskrivs är ABO- och Rh-systemen de mest relevanta, särskilt för kompatibilitet mellan människor.

Blodgrupp definieras av de proteiner eller antigener som uttrycks på ytan av erytrocyter eller röda blodkroppar. Det finns flera kända klassificeringssystem, men de mest relevanta för blodgruppskategorisering i befolkningen är ABO-systemet och Rh-systemet.

När det gäller ABO-systemet är de antigener som är förankrade på ytan av röda blodkroppar sockerarter som produceras genom en serie reaktioner där enzymer katalyserar överföringen av sockerenheter. En persons DNA avgör vilken typ av enzymer han eller hon har och därmed vilken typ av sockerantigener som hamnar på de röda blodkropparna. En individ kan på erytrocytytan uttrycka antigen A, B, båda eller ingetdera, vilket ger upphov till de 4 möjliga blodgrupperna i detta system, A, B, AB respektive O. A-allelen kodar för ett glykosyltransferas som producerar antigenet med sockret N-acetylgalaktosamin, B-allelen för att generera sockret D-galaktos och O-allelen för ett enzym utan funktion, vilket innebär att inget socker uttrycks på ytan av den röda cellen. Blodgrupp O är den vanligaste blodgruppen i världen, följt av blodgrupp A. Grupp B är mindre vanlig och grupp AB är den minst vanliga.

Rh-blodgruppsantigen är däremot proteiner. En persons DNA innehåller informationen för att producera proteinantigenerna. RhD-genen kodar för D-antigenet, som är ett stort membranprotein. Vissa personer har en version av genen som inte uttrycker D-antigenet på cellytan och därför saknas RhD-proteinet i deras röda blodkroppar. Därför finns det två blodgruppstyper för Rh-systemet, Rh+ respektive Rh-.