Födelsevikt

Normalvikten för ett nyfött barn varierar beroende på gestationsålder och det finns referensvärden och percentiler som bestämmer lämplig vikt. Både överskridande och underskridande av dessa referensvärden kan ibland utlösa komplikationer för det nyfödda barnet som kräver närmare pediatrisk uppföljning eller för mamman.

Födelsevikt definieras som barnets vikt omedelbart efter födseln. Detta värde är direkt relaterat till den ålder vid vilken barnet föddes och kan uppskattas under graviditeten genom att mäta fundalhöjden. De flesta barn som föds mellan 37 och 40 graviditetsveckor (fullgången tid) väger mellan 2,5 och 4 kg. Under eller över detta intervall anses vara undervikt respektive övervikt.

En nyfödd som ligger inom det normala viktintervallet för gestationsåldern anses vara lämplig för gestationsåldern (AGA), medan ett barn som föds över eller under den definierade gränsen för gestationsåldern utsätts för en fosterutveckling som gör att han/hon riskerar komplikationer för både sin egen och moderns hälsa.

Det finns flera faktorer som kan påverka barnets storlek vid födseln, t.ex. graviditetens längd, föräldrarnas storlek och längd, flerbarnsgraviditeter, födelseordning (förstfödda är ibland mindre), kön (flickor tenderar att vara mindre) eller moderns hälsa under graviditeten.

Faktorer hos mamman som kan leda till lägre födelsevikt inkluderar högt blodtryck, hjärtproblem, rökning, alkohol- eller droganvändning. Om mamman har diabetes eller fetma kan barnet väga mer vid födseln (makrosomi). Dessutom kan överdriven viktökning hos mamman under graviditeten öka risken för att barnet föds med en högre födelsevikt än genomsnittet.

Identifiering av barn som är små för gestationsåldern (SGA) är viktigt eftersom de löper ökad risk för perinatal sjuklighet och kardiovaskulär sjukdom i vuxen ålder. Liten för gestationsåldern definieras som ett nyfött barn som har en längd och/eller födelsevikt < 2 SD (standardavvikelser) eller P3 (3:e percentilen) för gestationsåldern. Å andra sidan är fetal makrosomi förknippat med en högre incidens av kejsarsnitt och högre dödlighet. Flera studier kopplar fetal makrosomi hos barn till diabetiker, överviktiga och även normala mödrar till en ökad risk att utveckla typ 2-diabetes mellitus (DM2), fetma och metabolt syndrom i barndomen eller vuxen ålder.

Antal observerade varianter

Antal analyserade loci

145 loci

Analyserade gener

ABCG1 ACTBL2 ACTL9 ADAM17 ADCY5 ADGRG6 ADRB1 AMPD3 AMZ1 ANGPT2 ANO1 APOLD1 ARFGEF2 ARHGAP21 ARMC2 ARMS2 ATAD2B ATP8B1 C9 CABLES1 CCND1 CCNL1 CDKAL1 CDKN1C CEBPA CENPW CLDN7 CLINT1 COG6 COMMD7 CPA3 CYTIP DCST2 DCUN1D2 DDC DLK1 DNLZ DNMT1 EBF1 EDEM2 EDNRB EGFL8 ENPP2 ENTPD4 EPAS1 ESR1 FAM118A FAM133B FAM98B FANCC FCGR2B FCGR3A FCGR3B FES FGFR1 FKBP5 FLT1 FOXA2 FUT2 GCLC GJE1 GLI2 GOLGA6A GPR139 H4C4 HAAO HEATR5A HHEX HHIP HKDC1 HLA-C HMGA1 HNF1A HSPB2 ICE2 IGF1 IGF1R IGF2 IGF2BP3 IGFBP3 IL1B IL6 INTS7 IRS1 ITGA1 ITM2A ITPR2 JADE2 JAG1 JARID2 KCNJ16 KCNJ2 KCNJ8 KCNN3 KCNQ1 KL KLHL24 KLHL25 KREMEN1 L3MBTL3 LILRB3 LIMS1 LLPH LPAR1 LRIG1 LRRC4 MAFB MAFF MARCHF7 MED9 MIGA1 MLN MLXIPL MSI2 MTNR1B MYADML2 MYC MYL3 NCAPG NFIL3 NKX6-3 NOC3L NPEPL1 NR2F2 NRIP1 ONECUT1 OR5B3 PAPPA PDE10A PDE4B PDX1 PHF19 PIK3R1 PIM1 PIM3 PLAG1 PLCG1 PLEKHA1 PROX1 PSG6 PSMD2 PTGR2 PTPDC1 PTPN14 RABGAP1 RB1 RIPPLY3 RIT1 RNLS RNPS1 RPEL1 SCAMP1 SH2B3 SKP2 SLC2A1 SLC35D1 SLC38A1 SLC45A4 SLC6A2 SMNDC1 SMPD3 SNU13 SNX32 STAT1 STC2 TBX15 TBX20 TCF15 TEFM TET2 TNFSF12-TNFSF13 TNS3 TRIB1 TSPAN14 TTC9B UHRF1 WNT3A WNT4 WNT7B WSB1 WT1 XRN1 ZBTB46 ZFPM2 ZNF469 ZNF512B ZNF557 ZNF783

Bibliografi

Har du fortfarande inte gjort ett DNA-test?

Gör ditt genetiska test och få reda på allt om dig.

starter
Starter DNA-test

Härkomst, Egenskaper och Wellness

Köp
starter
AdvancedDNA-test

Hälsa, Härkomst, Egenskaper och Wellness

Köp
DNA-testet du letade efter
Köp