Födelsevikt

Normalvikten för ett nyfött barn varierar beroende på gestationsålder och det finns referensvärden och percentiler som bestämmer lämplig vikt. Både överskridande och underskridande av dessa referensvärden kan ibland utlösa komplikationer för det nyfödda barnet som kräver närmare pediatrisk uppföljning eller för mamman.

Födelsevikt definieras som barnets vikt omedelbart efter födseln. Detta värde är direkt relaterat till den ålder vid vilken barnet föddes och kan uppskattas under graviditeten genom att mäta fundalhöjden. De flesta barn som föds mellan 37 och 40 graviditetsveckor (fullgången tid) väger mellan 2,5 och 4 kg. Under eller över detta intervall anses vara undervikt respektive övervikt.

En nyfödd som ligger inom det normala viktintervallet för gestationsåldern anses vara lämplig för gestationsåldern (AGA), medan ett barn som föds över eller under den definierade gränsen för gestationsåldern utsätts för en fosterutveckling som gör att han/hon riskerar komplikationer för både sin egen och moderns hälsa.

Det finns flera faktorer som kan påverka barnets storlek vid födseln, t.ex. graviditetens längd, föräldrarnas storlek och längd, flerbarnsgraviditeter, födelseordning (förstfödda är ibland mindre), kön (flickor tenderar att vara mindre) eller moderns hälsa under graviditeten.

Faktorer hos mamman som kan leda till lägre födelsevikt inkluderar högt blodtryck, hjärtproblem, rökning, alkohol- eller droganvändning. Om mamman har diabetes eller fetma kan barnet väga mer vid födseln (makrosomi). Dessutom kan överdriven viktökning hos mamman under graviditeten öka risken för att barnet föds med en högre födelsevikt än genomsnittet.

Identifiering av barn som är små för gestationsåldern (SGA) är viktigt eftersom de löper ökad risk för perinatal sjuklighet och kardiovaskulär sjukdom i vuxen ålder. Liten för gestationsåldern definieras som ett nyfött barn som har en längd och/eller födelsevikt < 2 SD (standardavvikelser) eller P3 (3:e percentilen) för gestationsåldern. Å andra sidan är fetal makrosomi förknippat med en högre incidens av kejsarsnitt och högre dödlighet. Flera studier kopplar fetal makrosomi hos barn till diabetiker, överviktiga och även normala mödrar till en ökad risk att utveckla typ 2-diabetes mellitus (DM2), fetma och metabolt syndrom i barndomen eller vuxen ålder.