Hårfärg

Hårets pigmentering bestäms, i likhet med hudens pigmentering, främst av mängden och fördelningen av melanin. Andelen och mängden melanin är specifik för varje individ, vilket resulterar i en mängd olika hårfärger.

Håret är fortsättningen på hårbotten och består huvudsakligen av keratin. Melanin är det kemiska ämne som tillsammans med keratin ger håret dess färg. Det finns två typer av melanin, eumelanin och pheomelanin, och deras mängd och proportioner är det som avgör den slutliga naturliga färgen. Personer med mörkare nyanser har en större mängd eumelanin, medan personer med ljusare eller rödaktiga nyanser har en större andel pheomelanin. Några celltyper är inblandade i denna hårfärgningsprocess: melanocyterna där pigmentet tillverkas, keratinocyterna i håret som pigmentet överförs till och fibroblasterna i läderhuden som reglerar melanocyterna.

Det finns många möjliga hårfärger (svart, brun, blond, röd, grå eller vit), där mörka färger är vanligast. Den största heterogeniteten finns i Europa, där det i norr är vanligast med blont hår. Det är också vanligt att hårfärg förknippas med hud- och ögonfärg, men inte alltid.

Hårfärg kan också variera i olika fall. Ålder är den viktigaste faktorn som kan orsaka en färgförändring. När vi blir äldre minskar melaninproduktionen gradvis, så att håret får en gråaktig nyans. Vid vilken ålder detta börjar bestäms huvudsakligen av genetik. Andra tillstånd som kan påverka hårfärgen är albinism, en genetisk avvikelse där förmågan att producera melanin går förlorad, vitiligo, som kan orsaka förlust av pigment i hud och hår, och andra tillstånd som undernäring.