Neuroticism

Neuroticism är ett av de viktigaste personlighetsdragen som avser en persons tendens att uppleva negativa känslor, såsom ångest, sorgsenhet, irritabilitet och oro.

Sedan begreppet neuroticism introducerades på 1960-talet har definitionen genomgått olika konceptualiseringar. I allmänhet handlar det om en relativt stabil tendens att se negativt på världen och sitt eget liv och att reagera med negativa känslor på hotfulla upplevelser, frustration eller förlust. Trots svårigheten att begreppsliggöra neuroticism verkar det finnas en konsensus om att det viktigaste kännetecknet skulle vara tendensen att uppleva negativa känslor. Dessa negativa känslor har inkluderat irritabilitet, rädsla, sorg, ängslan, oro, fientlighet, förändrad självmedvetenhet samt känslor av sårbarhet och okontrollerbarhet.

Personer med en hög grad av neuroticism tenderar att uppleva negativa känslor intensivare och oftare jämfört med personer med en låg grad av neuroticism. De kan vara mer mottagliga för stress, ångest och depression. Dessutom kan de vara mer känslomässigt reaktiva på utmaningar och negativa situationer i vardagen.

Å andra sidan tenderar personer med låg neuroticism att vara mer känslomässigt stabila, mer motståndskraftiga mot stress och behålla en lugnare och mer optimistisk attityd även i svåra situationer.

Det är viktigt att notera att neuroticism inte anses vara något negativt i sig. Alla personlighetsdrag, inklusive neuroticism, finns på ett spektrum och kan ha fördelar i vissa situationer. Till exempel kan personer med en måttlig nivå av neuroticism vara medvetna om potentiella problem och vidta åtgärder för att ta itu med dem. Men när neuroticism är på extremt höga nivåer kan det störa en persons livskvalitet och dagliga funktion.

Neuroticism påverkas av en kombination av genetiska, biologiska, miljömässiga och livserfarenhetsmässiga faktorer. Bland de biologiska faktorerna kan skillnader i aktiviteten i det limbiska systemet och amygdala, områden i hjärnan som är relaterade till känslor, påverka neurotiska tendenser. Traumatiska händelser, svårigheter i familjen, mobbning, kulturella värderingar eller sociala normer kan i sin tur bidra till utvecklingen av känslomässiga och kognitiva mönster som förknippas med neuroticism.