Nikotinberoende efter långvarig konsumtion

Rökning är fortfarande den främsta orsaken till dödsfall som kan förebyggas i hela världen. Det är en process i flera steg, där nikotinberoende är den begränsande fasen för att sluta röka, och kännetecknas av en tvångsmässig önskan att röka och förlust av kontroll över konsumtionen trots konsekvenserna.

Nikotinberoende definieras som en anpassning till upprepad exponering för nikotin, vilket visar sig genom tvångsmässigt bruk, toleransutveckling, abstinensbesvär när man slutar använda nikotin och oförmåga att sluta trots de skadliga effekterna. Nikotinberoende utvecklas när personen fortsätter att använda nikotin, oftast i form av cigaretter, men även i andra former som tuggtobak eller pipor, inklusive användning av e-cigaretter.

Nikotin är ett parasympatiskt stimulerande ämne som binder till nikotinacetylkolinreceptorer i hjärnan och aktiverar dem, vilket leder till frisättning av dopamin och andra neurotransmittorer som noradrenalin, acetylkolin, serotonin, GABA eller endorfiner. Upprepad exponering för nikotin ökar dessutom antalet nikotinreceptorer, vilket innebär att man måste konsumera mer för att uppnå samma effekter, så kallad tolerans. Kronisk aktivering av nikotinacetylkolinreceptorer kan leda till förändringar i hjärnans fysiologi, till följd av stimulering av hjärnregioner som förknippas med belöning, njutning och ångest, vilket förändrar dessa kretsars normala funktion. När dessa receptorer inte är upptagna utlöses således abstinenssymtom såsom begär, irritabilitet, ångest, depression, otålighet, sömnproblem, rastlöshet, hunger eller koncentrationssvårigheter. Dessutom sker andra förändringar när beroendet utvecklas, eftersom cigarettrökning är psykologiskt kopplat till vissa sinnesstämningar och sociala sammanhang.

Enligt Världshälsoorganisationen har ett större nikotinberoende visat sig vara förknippat med lägre motivation att sluta röka, svårigheter att försöka sluta röka och misslyckande med att sluta röka, samt med att röka den första cigaretten tidigare på dagen och röka fler cigaretter per dag. Dessutom har det fastställts att nikotinberoende är vanligare hos personer med ångeststörningar på grund av den befintliga psykosociala kopplingen.