Lungfunktionen är en indikator på luftvägarnas och lungornas fysiologiska tillstånd och spelar en viktig roll vid diagnos och övervakning av andningssjukdomar, t.ex. kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Vid bedömning av lungfunktionen är spirometri det mest använda testet. Denna teknik mäter viktiga parametrar som forcerad vitalkapacitet (FVC).
Lungfunktion (utandningsvolym)
Lungfunktionstest spelar en viktig roll vid diagnostisering och övervakning av patienter med misstänkta eller tidigare diagnostiserade luftvägssjukdomar. Faktum är att dessa tester är ett grundläggande kriterium vid diagnos av sjukdomar som kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). De är också avgörande inför betydande kirurgiska ingrepp och för att bedöma behandlingssvaret vid kroniska luftvägssjukdomar.
Det finns flera tester för att bedöma lungfunktionen, t.ex. kolmonoxiddiffusionstest, helkroppspletysmografi, bronkoprovokationstest och 6-minuters gångtest. Spirometri är dock det vanligaste testet. Denna teknik består av en djup, fullständig inandning följt av en snabb, forcerad utandning. Genom spirometri kan flera parametrar mätas, inklusive den maximala exspiratoriska volymen under den första sekunden (MASV eller FEV1), den forcerade vitalkapaciteten (FVC eller FVC) och förhållandet mellan dessa volymer (FEV1/FVC).
FVC representerar den maximala mängd luft som en person med kraft kan andas ut efter en fullständig inandning, med ett normalvärde ≥ 80 %. FEV1, å andra sidan, mäter den mängd luft som andas ut under den första sekunden efter en djup inandning, och dess normalvärde är också ≥ 80 %. Slutligen uttrycker FEV1/FVC-kvoten den andel luft som andas ut under en sekund i förhållande till den forcerade vitalkapaciteten, och dess normalvärde är ≥ 70 %.
Dessa parametrar är avgörande för att identifiera defekter i lungfunktionen, oavsett om de är obstruktiva, som vid sjukdomar som kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller astma, eller restriktiva, som vid idiopatisk pulmonell fibros.
Vår analys fokuserar på studier av genetiska varianter relaterade till forcerad vitalkapacitet. Icke-genetiska riskfaktorer som förknippas med minskade FVC-nivåer inkluderar etnicitet, fetma, diabetes, tobaksbruk och förekomst av kroniska andningssymtom.
Som en följd av detta fokuserar förebyggande åtgärder för att bibehålla den forcerade vitalkapaciteten på adekvata nivåer på att anta en hälsosam livsstil. Detta innebär en balanserad kost, regelbunden motion och avhållsamhet från tobaksbruk, vilket bidrar avsevärt till att bevara lungfunktionen och minska risken för andningsbesvär.
Antal observerade varianter
Antal risklokalisationer
329 loci
Analyserade gener
Bibliografi
Ponce MC, Sankari A, Sharma S. Test av lungfunktion. StatPearls Publishing. 2023 jan.
Shrine N, Guyatt AL, Erzurumluoglu AM, et al . Nya genetiska signaler för lungfunktion markerar vägar och kronisk obstruktiv lungsjukdomsassociationer över flera förfäder. Nat Genet. 2019 mar;51(3):481-493.