Muskelprestanda

Idrottsprestationer påverkas av flera faktorer, där genetiska faktorer avgör mellan 20-80% av variationen i olika egenskaper som hjärtminutvolym, syreförbrukning och muskelfibersammansättning. Det är förhållandet mellan de två typerna av muskelfibrer som avgör om vi kan ha en större eller mindre förmåga att utföra kraft- eller uthållighetsaktiviteter.

Muskelprestanda är en muskels eller muskelgrupps förmåga att utföra en repetitionsansträngning mot motstånd. Att utföra flera repetitioner av en övning är en form av muskelprestanda, liksom att springa eller simma. Om dina muskler måste dra ihop sig på ett liknande sätt mer än en gång använder du muskelprestanda.

Faktorer som avgör muskelprestanda är bland annat styrka, fibertyp, träning och kost. En större, starkare muskel kan utföra samma uppgift under belastning fler gånger än en svagare muskel. En stor muskel har också mer glykogen (sockerlager som används för energi) än en liten muskel så att den kan upprätthålla en serie sammandragningar eller utföra ett träningspass under en längre tid.

Muskelfibrernas sammansättning bestäms i hög grad av individens genetik och därmed av förmågan att utföra den ena eller andra idrottsaktiviteten. Hos en stillasittande medelålders person är andelen typ I eller långsamma fibrer 45-55% (hos kvinnor ökar denna andel något).

Sprinters tenderar att ha mer typ II eller snabba fibrer i benen medan uthållighetsidrottare uppvisar en övervikt av långsamma fibrer. Biopsier på benets muskel vastus medialis visar att andelen snabba fibrer hos kastare och hoppare inom friidrotten, liksom hos tyngdlyftare, kan vara upp till 3 gånger högre (60% snabba fibrer) än hos långdistanslöpare (17% snabba fibrer) och 50% högre än hos t.ex. kroppsbyggare (40% snabba fibrer).

Det finns två typer av idrottare beroende på vilken typ av muskelfibrer som dominerar: kraft- och sprintutövare (snabba fibrer) och uthållighetsutövare (långsamma fibrer).