Nivåer av långkedjiga omega-fettsyror

Omega-3- och omega-6-fettsyror är de viktigaste långkedjiga fleromättade fettsyrorna. De kan inte syntetiseras i kroppen och har flera funktioner, även om den mest kända är deras inblandning i immunsystemets processer, där den ena har pro-inflammatorisk aktivitet medan den andra har anti-inflammatorisk aktivitet.

Långkedjiga fleromättade fettsyror är fettsyror som i allmänhet innehåller 20 eller fler kolatomer och två eller fler dubbelbindningar som delas in i två grupper: omega-3 och omega-6 beroende på var i molekylen den första dubbelbindningen är placerad.

De tre mest kliniskt relevanta fleromättade omega-3-fettsyrorna (PUFA) är för närvarande α-linolensyra (ALA), eikosapentaensyra (EPA) och dokosahexaensyra (DHA).

Människor har inte de enzymer som krävs för att syntetisera omega-3-fettsyror, så de betraktas som essentiella fettsyror eftersom de måste tillföras via kosten.

Alfa-linolsyra (ALA) är en vanlig omega-3-fettsyra som bland annat finns i frön och nötter, och som kan omvandlas till både dokosahexaensyra (DHA) och eikosapentaensyra (EPA) i kroppen.

Omega-3-fettsyror är ansvariga för många cellulära funktioner, såsom signalering, cellmembranfluiditet och strukturellt underhåll. De reglerar också nervsystemet, blodtrycket, blodkoagulationen, glukostoleransen och inflammatoriska processer, vilket innebär att de kan vara användbara vid alla inflammatoriska tillstånd.

Det faktum att omega-3-fettsyror har antiinflammatorisk verkan står i kontrast till funktionen hos omega-6-fettsyror, som har proinflammatorisk verkan.

Den moderna västerländska kosten har förändrats dramatiskt när det gäller näringsinnehållet i fetter efter rekommendationer om att ersätta livsmedel som är rika på mättade fettsyror med sådana som är rika på fleromättade fettsyror i syfte att minska totalt serumkolesterol och LDL-lipoproteiner och därmed risken för kardiovaskulär sjukdom. Den moderna kosten är dock rikare på fettsyror från soja-, majs- och rapsoljor, samt margariner och matfett som är rika på omega-6 och fattiga på omega-3. Ökad konsumtion av omega-6 leder i sin tur till ökad hämning av produktionen av omega-3 som syntetiseras av våra kroppar, vilket kan påverka vår hälsa om det inte kompenseras genom intag av omega-3.

Analyserade gener

FADS1

Bibliografi

Dumont J., Goumidi L.., et al. Dietary linoleic acid interacts with FADS1 genetic variability to modulate HDL-cholesterol and obesity-related traits. Clin Nutr. 2018 Oct;37(5):1683-1689

Lattka E., Illing T., et al. Do FADS genotypes enhance our knowledge about fatty acid related phenotypes? Clin Nutr. 2010 Jun;29(3):277-87

Lemaitre R.N., Tanaka T., et al. Genetic loci associated with plasma phospholipid n-3 fatty acids: a meta-analysis of genome-wide association studies from the CHARGE Consortium. PLoS Genet. 2011 Jul;7(7):e1002193.

Krupa K., Fritz K., et al. (2022) Omega-3 Fatty Acids. StatPearls.

Gammone M.A., Riccioni G.., et al. Omega-3 Polyunsaturated Fatty Acids: Benefits and Endpoints in Sport. Nutrients. 2019 Jan; 11(1): 46.

Har du fortfarande inte gjort ett DNA-test?

Gör ditt genetiska test och få reda på allt om dig.

starter
Starter DNA-test

Härkomst, Egenskaper och Wellness

Köp
starter
AdvancedDNA-test

Hälsa, Härkomst, Egenskaper och Wellness

Köp
DNA-testet du letade efter
Köp